en skugga i korridoren
är det vad hon är för dig

något grått och suddigt i perferin
man helst ignorerar
en skugga som inte ens vågar uttala ditt namn igen
i rädsla för att få sitt hjärta brustet

en skugga som skulle göra vad som helst för dig
men du ger henne en flyktig blick
som minner om gamla tider
och springer vidare med blott en ursäktande tanke

hur ska världen veta
vad du egentligen känner
att du vill ta henne i famnen
och snurra runt runt
tills ni både blir så yra att resten av världen inte finns där


men dina flyktiga ögonkast
gör ingen klok
i slutänden lär ni sitta där på åldrets rand
med trånande blickar
och tankar från ännu äldre tider





carpe diem