Om jag kunde klä av mig
all oro och ångest
Alla krav och ödesnojjor
Bara var just här just då med dig när du på riktigt var hos mig
Kanske jag hade blommat ut
skrattat
dragit ett skämt
vågat släppa in dig lite lite grann
Istället åt jag upp resten av kladdkakan så fort du stängt dörren
allt för att döva det som kom upp
och som tog över mig
var det för att jag anade något
och för att du
kände mitt svårmod




Nästa gång
Jag hoppas på en nästa gång