De säger att vi alla föds med en talang, vad är din
Jag funderar på om skrivandet kanske är min
Jag tror att vi alla har något som vi brinner för
Jag tror att djupt där inne har vi alla drömmar som inte dör
Jag har alltid velat synas, jag står gärna i centrum
Jag har aldrig slagit med nävarna, men slåss ständigt med min mun
Jag tror att det börja med uggla,Madonna, Guns and roses och Eminem
En gång i tiden trodde jag att skrivandet skulle ge mig en flicvän
Men skrivandet blev så mycket mer, det blev vänner, och en livstil
Killen som röker prince, käkar kladdkakor, dricker cola och saknar bil

Jag vill nå dig, jag vill vara provokativ
Ibland blir det tyst, i bland ett herrans liv

Ibland funderar jag på att ge upp, kanske bara lägga ner
Men efter en tids avbrott så inser jag att skrivandet ger mer
Jag läser allt som folk kommenterar, och jag medger att jag ler
Jag njuter till fullo av skrivandet, kvällarna blir sena
Folk älskar att bli kåta, jag vill tända er, därför Magdalena
Det är alltid samma härliga känsla varje gång som man har något nytt
För mig blir det ett par timmars extra njutning från dne värld jag flytt
I bland blir jag förbannad på alla som låtsas att de förstår, men de fattar noll
De tror själva att de greppat allt, skit samma, idioter det spelar ingen roll
Då jag kom till Poeter.se sa man att jag var tvungen att skriva om månar och planeter
Det blir säkert bra, men jag ville sprida min stil, skriva poppoesi på poeter
En del säger att jag är alldels för ytlig, inget om djupet i min mörka själ
Jag har ett liv som andra, ofta glädje, men känner till smärtan för väl

Ibland är det tystnad, i bland är jag produktiv
Men en sak är säker jag vill nå ditt känsloliv

Jag valde att skriva om liv och död, romantik och erotik
De sa att om jag inte censurerade skulle min karriär bli ett lik
Jag tycker att man måste våga stå upp, även om man sen får ta en debatt
Jag fattar pennan och jag skriver vad som faller mig in, dag som natt
Jag är bara den jag är, jag spelar inget jävla spel, jag är genuin
Jag väljer en cola då jag ska skapa i stället för en flaska rött vin
Det verkar som det var korkat att lägga ut Alice då allt rulla på
Kanske jag bara skulle foortsätta att skriva om det banala och så
Men jag blir irreterad då jag tänker på fördommar mot homosexuella
Det finns vissa ämnen som tydligen är känsliga, men ständigt aktuella
Men jag anser att vi alla måste förvalta och uppskatta det fria ordet
Skit samma om det handlar om religionsfrihet, eller justitsiemodet
Om vi inte törs ståd upp och försvara männniskor oavsett deras hudfärg
Förolämpar vi de som ville ha yttrandefrihet, fick det genom att flytta berg

Ibland är jag lugn och sansad, ibland het och intensiv
Men du ska veta att jag vill väcka dig ur sömnen i ditt liv

Det verkar vara så lätt att skriva om brustna hjärtan,
Eller varför inte en krossad barndom, allt som handlar om smärtan
Man ska vältra sig i smärta och elände, är det verkligen poesi
Om ingen fattar, eller om ingen reagerar kan man nog låta bli
Helst ska det vara så ooberglipligt som det nu bara går
Jag vill inte verka svår eller djup, vill att läsarna förstår
Jag har aldrig någonsin skrivit för att samla dte i en byrålåda
Jag tror att jag föddes med detta behov, en sjukdom, min skrivklåda
Kanske är jag både clown och cirkusdirektör, nu rullar vi in cirkus PPQ
Min affärside är helt enkelt att nå fram till läsare som du

Jag tänker flå den tjockhudade, det går med rätt kniv
Jag når dig direkt från scenen och slår ner i ditt liv

Hur ofta har jag inte frått frågan om Magdalena är min kvinna
Sen kommer det en massa andra frågor och jag vill försvinna
Det är som om de ser mig som person som intressantare än det jag skrev
Ändå ska ni alla veta att jag älskar era kommentarer, läser alla brev
Om man inte jobbar på relationen till läsarna, varför lägga ut det man gör
Om glädjen att ha dialog med läsarna försvinner, tror jag skrivandet dör
Man hatar det man älskar, samtidigt som jag tror att man älskar att hata
Och där ute finns det de som älskar och en och annan gnällig ragata
Det viktigaste är att kunna koppla bort allt det då man skriver, göra sin grej
Oavsett hur dte gick sist så får det inte komma in och störa mej
Hur som helst man är aldrig bättre än man var senast, så är det bara
Nummer två är den första att förlora, det är inget man behöver försvara
Man tävlar inte mot andra, men man vill ju utvecklas och bli bättre än man var
Se om man kan överträffa sig själv, att pröva är enda sättet att få ett svar

Min dikt kanske inte alltid uppfattas som så attraktiv
Men jag skiter i vad du tycker, bara jag väcker dig till liv

Galna människor, som reagerar på allt, det ger det hela extra krydda
Jag skriver om det som känns rätt, vi har en ytrrandefrihet att skydda
Det känns som om alla har en åsikt och det är precis så som jag vil ha det
Om det inte vore så, om allt skulle vara dött, så skulle det inte vara rätt
Jag vill inte alls vara en gaphals, eller någon typ av jävla rebell
Jag skiter i analtyiker, och jag skiter i de som påstår att jag är översexuell
Ibland känns det rätt hopplöst, i bland är det mest stök, kaotiskt och massa strul
Men även då det känns som en uppförsbacke i skapandet så försöker jag att ha kul
Hela tiden gäller det att försöka att tro på det som jag gör, på det som jag producerar
Om den tron försvinner helt, om jag inte tror det fortsätter jag inte mera
Men ingen dikt är den andra lik, det finns fortfarande indéer till nya uppslag
Hela tiden har jag blivit ifrågasatt, de tror att Magdalenas hjärta slagit sitt sista slag
Ändå finns jag fortfarande kvar, ändå så kommer jag tillbaka om och om igen
Och då plötsligt tror alla på det, helt plöstligt är man allas bästa vän
Men utan de som funnits med hela tiden, troget och lojalt trott på det som jag gör
kanske man skulle ge upp och se på när skapandets låga slocknar och sakta dör

Det kanske inte är rätt sätt, men jag vill inte vara passiv
Jag vägrar att vara tyst, jag skiter i om det blir ett jävla liv

Jag har aldrig sysslat med brott, jag har aldrig testat skit som knark
Jag har ansett att kicken av att skrivaochav att ha sex är tillräckligt stark
Sprit har jag inte sysslat med på år och dag, tål inte doften av alkohol
Jag antar att jag lever som en bohem, men lyssnar ni så hör ni att jag har mål
Okej jag kan väl medge att det blivit lite för mycket av livets goda, sex
Det var ganskastruligt överhuvudtaget, det sabba säkert relationerna med mina X
Men jag menar det är väldigt lite som jag egentligen ångrar,desto mer att minnas
Om jag inte vore jag, om jag inte är den jag är skulle inte mina dikter finnas
Alla säger att jag är så jävla dubbel, hela tiden ytterligheter, det kanske är så
Även om det regnar, även om man är riktigt låg, så försöäker man vandra i det blå
Försöker att le, försöker att vara vänlig, försöker att svara vänligt på allas frågor
Men jag kan aldrig tiga då det handlar om fördommar, orättvisor, skit och droger

Tiga och sammatycka är inte min grej jag måste vara aktiv
Riv upp himmel och jord och få folk att reagera, skapa lite liv

Jag kommer aldrig att vara tyst, jag kommer aldrig att knipa igen,
Folk får tycka vad de vill, men ta mig för den jag är om du vill vara min vän
Varje gång jag sätter mig ner och skriver så indirekt ber jag om ordet
Kaxigt kommer jag in med en cigg och ett leende och lägger korten på bordet
Det kan i bland kännas som om jag ger dig ett finger, eller som du blivit kysst
Det spelar ingen roll, jag gör det bara, vilket som men är aldrig tyst
Dyselexi har aldrig fått hindra mig, för jag har något som jag vill ge uttryck för
Jag har hela tiden ett ord på tungan, ett budskap och en vilja att förmedla som inte dör
Jag vill nå dig, jag vill träffa dig som en smäll som får dig att stanna upp och se stjärnor
Jag har inte alla svaren, jag försöker väcka känslor i era hjärtan, väcka tankar i era hjärnor
Tack vare nätet behöver jag inga förlag som jag måste komma överrens med för att få trycka
Tack vare de nya möjligheterna försvinner allt fler hinder som hindrar mig från att tycka
Tillbaka till verkligheten säger de fanskapen, det finns en riktig värld, kom ner på jorden
Men för mig vore det inte alls samma liv om jag inte hade gåvan att kunna trolla med orden

Jag medger att jag vill röra upp känslor, det är mitt simpla motiv
Jag sticker ut hakan, tar en smäll, det är inte den första i mitt liv

Redan då jag började skolan, hamnade jag i problem med lärare, redan som sju år
Jag hade ingen framtid, jag skulle inte tta mig igenom, gymnasiala vägen var för svår
skrattretande, jag har tentat på universitet och klarat tentor med spetts utan problem
Jag var obekväm, jag var vbesvärlig, och allt stormande, alla strider gjorde att jag tidigt stod på egna ben
I varje strid lärde jag mig att slåss med ord, uttnyttja motståndarnas svagheter, i stället för med knutna händer
Och fortfarandet så behövs det så lite för att jag ska komma tillbaka, det krävs inte mycket innan jag tänder
Men jag hade föräldrar som sa att så länge jag visste om att jag hade rätt så skule jag aldrig någonsin ge mig
SÅ här står jag, här är jag, här är jag redo, jag har inga problem att ta en debatt,en seger i debbaterandet i sig
Men om du inte kan föra en argumentation så strunta i det, då lägger jag inte ner någon tid på det, finns ingen anledning
Jag vet var jag står, jag vet vad jag tycker och i fall där den andre inte kan argumentera räcker det med att jag säger min mening
Visst kan det hända att jag med vill skriva om allt det stora, allt det djupa, det händer att jag gör det ibland
Men oftast så handlar det om saker som jag hittar på, det är som det bara kommer i mitt privata skappandets land


Ibland finns det fragment av verklighet, i bland är storyn fiktiv
Men huvudsaken är att den fångar dig och väcker dina känslor till liv

Alla är kritiker, alla kan skriva bättre, alla skulle ha gjort det på ett annat sätt
Det är som om alla andra vet bäst, som om de har alla vet vad som är fel och vad som är rätt
Då har jag en fråga, bara i all enkelhet, ödmjukt frågar jag vad fan är det som hindrar er
Läsare finns överallt, men kritiker och pedantiska gnällspikar tycks alltid vara fler
Det är ju så rätt att skriva om massa planeter och månar och annat trams
De vill framstå som djupa, insiktsfulla genier, för mer, jag ler åt deras flams
Har man något vettigt att säga skit i alla omskrivningar, och säg vad du vill
varför gå som katten runt het gröt, ta bladet från munnen och säg hur det ligger till
Men det verkar vara helt omöjligt i vissa fall, och ju mer otydliga de blir desto mer briljanta
Desto mer hyllade, desto bättre anser vissa, jag skakar på huvudet, hoppas de ska sluta fjanta
Kanske saknar de modet att berätta vad de tänker och känner, modet att skriva det rakt ut
Men om man inte har det modet, den förmågan då undrar man om inte skapandet kommer att ta slut
Ibland så undrar man ju vad det är som de håller på med, och vad det är för syfte de vill uppnå
Visst kan det väl vara kul att läsa, men det är ju rättbra om man lyckas att läsa och förstå
Men kanske är det en steriotyp de vill leva upp till, om hur en författare och poet ska vara
En riktig konstnär som är en svår människa, något som är konst som inte vanliga dödliga kan förklara

Skriva om något annat än det som känns rätt för mig är inget alternativ
Jag skriver det jag vill, säg vad ni vill, men skrivandet är mitt liv