Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Med min högst älskade son som i 20 år sett till att jag har nåt att göra


Föräldraförmåga

Ossian städar

Det är söndagmorgon och jag har visualiserat hela veckan hur jag använder söndagen till att grundligt städa vardagsrum och badrum. Ossian dygnar (för den oinvigde betyder det att vända på dygnet, vanligt uttryck bland ungdomar när de fastnat på att sova på dan och vara vakna på natten) innebär att han är hypersocial för att inte bli trött och vilja gå och lägga sig. Han har dessutom slut på cig och har snott av mig hela natten så jag bara har 3 kvar. Själv är jag inne på att inte hetsa upp mig över småsaker och funderar återkommande på vad man kan definiera som småsaker. Och bra och dåliga småsaker. De bra småsakerna gäller det att inte missa! De ska förstoras. Ungefär där börjar jag diska och Ossian kommer utstudsande i köket. - Kan du göra kaffe?
- När jag har diskat. Annars kan du ju göra kaffe själv.
- Kan du göra kaffe? När du har diskat? Får jag ta din sista cigarett?
Efter almost ett decennium som tonårsmorsa har jag lärt mig att förhandla om allt så jag säger att om han sanerar i sitt rum så ska han få kaffe. Och ett paket cig.
- Börja med att slänga alla gamla juicepaket och annat skräp som ligger utspritt lite överallt.
- Nääääj! Jag vill inte!
- Tar bara typ fem minuter att rafsa ihop och slänga allt skräp, vill du ha cig eller inte?
Ossian morrar och mumlar, efter fem minuter kommer han med en påse skräp.
- You know I spoil you!
Säger han. Han har trätt armarna i en plastpåse som sitter över ryggen.

Efter lite bökande i sitt rum kommer han tillbaka.
- Alltså jag tror att den där förmågan att veta hur man ska städa, jag tror jag saknar den!
- Jaha, ja så kan det ju vara, då får du träna på det.
- Nähä… nä, det går liksom inte, jag kan inte bara, det känner jag här inne i… i bröstkorgen!
- Ville du ha cig eller?
- Fan då!

Sen hittar han en utgåva av sin arbetsgivare med en storskalig presentation av företaget. Läser högt:
- ”Vi strävar efter att vara en del av samhället eftersom vi är en del av samhället.” Det var ju väldigt begåvat sagt!
- Vet du vad ordet ”samhälle” betyder?
- Nä, vad betyder det?
- Organiserad gemenskap. Enligt ordlistan.
- Organiserad gemenskap! Det ska jag kalla min framtida frus och mitt förhållande för – Organiserad gemenskap! Ha!

Medan jag försöker koncentrera mig nåt det var jag skulle göra… städa…? Så fladdrar Ossian runt. Det ligger omega 3 på vardagsrumsbordet.
- Jag tar en omega 3! Hur många ska man ta?
- Två om dan.
- Ska man ta två om dan i två dar?
- Hela tiden ska man ta, så tugga i dig ett par stycken om dan du.
- Va, ska man tugga dem?
- Nä, det ska du inte göra, absolut inte de smakar skit!
- Jag ska tugga den!
Inser här att människor i allmänhet och Ossian i synnerhet ju har en tendens att filtrera bort ordet inte. Så jag försöker förgäves avråda honom.
- Vad är det i dem? Jag tuggar nu, jag gör det alltså!
- Fiskolja, det är FISKOLJA! GÖR DET INTE!
- Jag tuggar den nu, jag gör det!
- Nejjj!
Han gör det. Och skriker omedelbart rätt ut:
- FY HELVETE! FY FAN I HELVETE!
Han kastar sig över handfatet, spottar och fräser och käkar tandkräm.
Det går några minuter.
- Jaha, nu var det i alla fall över. Men jag kommer ju aldrig börja käka de här nu!
- Synd, för du behöver dem. Vi är nog skapta för att äta mer fisk och eftersom vi inte äter nån fisk alls behöver vi omega 3 för att funka bättre.
- Jag tar en i alla fall nu, för jag vet att jag behöver det. Du, kan jag lägga undan pengar hos dig när jag får lön, ska spara till semestern.
- Ja det går bra, får jag inte lämna ut några hur mycket du än bönar och ber?
- Nä, aldrig, vad som än händer säger du bara NÄ!
- Men om du blir arg och skriker då, vad säger jag då?
- Du säger NÄ, även om jag hotar att döda dig!
- Men då blir ju jag rädd, då vågar inte jag säga NÄ. Kanske. Vad ska jag säga då?
- Bring it, don´t sing it! Säger du då.

För att komma igång med nåt börjar jag städa en garderob. Hittar ett par slitna och snyggtrasiga jeanssnickarbyxor som Ossians kusin, bror och han själv haft när de var i 2-årsåldern.
- De här är fina!
- De är ju ashäftiga!
Nästan samtidigt kommer vi på att man kan göra en tavla av dem, och jag har ju en gammal tavla man kan använda… Så istället för att städa garderoben börjar jag göra en tavla och Ossian ringer en polare, som han av någon för mig okänd anledning kallar för George fast han heter nåt helt annat. Han ska hälsa på honom säger han och efter lite springande hit och dit står han till slut vid ytterdörren.
- Aight!
Och han är borta.
Lite omtumlad som man lätt blir efter en Näraossianupplevelse, gör jag färdigt tavlan och hänger upp den i Ossians rum. Den blev jättebra ju! Sen tittar jag lite uppgivet på den fragmentariska städning som blev resultatet av hans uppdrag. Kommer på att ställa in strykbrädan i hans rum så kan han kanske slänga kläderna på den istället för på golvet. Man vet aldrig.





Prosa (Prosapoesi) av the Morrigan
Läst 256 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2008-04-12 17:04



Bookmark and Share


  Linen
Rakt ner i vardagen, drivet och välskrivet! Jag fnissade lite åt det ironiska i att det i 20-årsåldern fortfarande är hot och mutor som gäller... fast då med cigg! hehe, fast du verkar ha det fullt upp..!
2008-04-13
  > Nästa text
< Föregående

the Morrigan