Jag vaknade som man, men inatt...
Inatt sover jag som mördare
Jag börjar dagen med en pistolkula och en bön
Blyet har aldrig känts så kalt och formbart
Och ett liv aldrig så ömtåligt och försumbart

Med ett hjärta som slår starkare än mitt
Ser jag kvinnan
Kvinnan jag känner
Mitt hopp och min framtid förblindad av försoning
En synd jag aldrig tänkt på, en synd som betalar
En synd som gav mat på bordet
som brände mitt leende ansikte med cigaretter

Och ingen sa att hopp skulle vara så vackert
Och ingen sa att jag skulle behöva se henne bakom mitt sikte
Jag kan till och med känna hennes dallrande händer
som fastkedjades av de pliktrogna och förpliktigade

Fem soldater, alltid sövda
\"Ingen är ansvarig\"
Rättvisans rättvisa

Hennes små steg
Till upprättelse
Avslöjar
Ett stillastående liv
Hennes val
Att svälta
Jag måste
Till döden tar mig
Göra mina egna misstag

So skrik och skjut, och din kropp blöder mig torr
Eller släpp och spring, och ta bort din det som gör dig blind

Släpp och spring! Skjut!
Släpp och spring! Skjut!
Släpp och spring! Skjut!