Av köld skakar hjärtat
när berg vänds mot jorden
och sten blottar sanningar
kluvna av livet

Ensamhet är det
enslighet och rädsla
när blixtar tänder farsot
eld går aldrig osedd
över marken


Darrande söker blicken


Och gömslet är en famn
osedd i gräset
daggvåt som kyla men varm
som osynligheten

Där vilar barnet
en kvinna
född ut ur tiden
förlossad diar hon livet


Och äntligen stillnar vinden