Hon, en kvinna, och tänker så förbli….


Det fanns stunder då hon visste hur det skulle vara,
men nu hade hon glömt vad som var så bra
Det fans stunder då hon skrattade åt sina egna misstag,
dom misstagen lider hon av i dag,
inget skratt kan längre höras
Hon har för länge sen tappat gnistan
lusten är sen länge död..
Hon har glömt vad som var värt någonting alls,
hon hade helt tappat bort sig själv.

Hon minns bra stunder i drömmen
Hon minns dagar, när hon stängde sin dörr
Där ingen bråkade längre, dit ville hon gå
.

Som en knappnål som faller mot golvet, så tyst och så lätt
Så svävar hon runt, runt i sin dröm, helt utan mål
Hon tänker inte falla till golvet, hon ska vara kvar, svävandes, tyst och lätt
Hon är en kvinna och tänker så förbli,
en förebild för de svaga men länken till det starka och träden som ger liv....