Annorlunda känslor, med min själ leker
när du mig på handen, försiktigt smeker.
Varsamt leder du mig till ett annat nu
där det inte finns någonting, förutom jag och du.
Vi har hamnat i ett tidslöst nu, i en annan dimension
vilket nog kan likna någon gammal filosofs vision.

Du sträcker dig fram, och ger mig en ömsint kyss.
Det känns som en evighet sen nu, även om jag vet att det var alldeles nyss.
Jag vill ha mer! Jag vill igen! Snälla, en gång till?
Jag kanske får det om jag riktigt önskar, och verkligen, verkligen vill?


Du ger mig en kyss till, en lång och underbar
Jag sluter mina ögon, och hoppas att det är minst lika mycket kvar..