Och så tog det slut.
Sommaren blev höst, gröna löv blev torra gula som sakta slingrar ned mot marken.
Jag trodde jag skulle klara det, klara att byta årstid.
Klara av att känna doften av utdöda blommor och att känna kylan bita sig in i min hud.
Jag trodde inte det skulle bli så svårt, att lämna allt bakom sig.
Och jag önskar mitt hjärta sade att jag skulle stanna kvar, men det gör det inte.
Men det känns som om jag lämnar ett helt liv bakom mig, överger det för ett nytt.
Trodde aldrig det skulle göra så ont.
Minnen som flimrar förbi ögonlocken, svikna.

Du är min hjälte.