Jag hittade en plats, en plats så mörk och kall,att en vissen ros liknar en blommande äng. Denna plats ligger så långt ifrån lycka och kärlek man kan komma. Men kan höra dess eko av tomma skrik efter hjälp i den mörka natten.
Dens brustna skrik efter lycka och kärlek, efter omtycknad och acceptering för den den är.I denna plats svävar Ett ensamt ting omkring i en värld fylld av hat, fördommar och ondska, i väntan på att en dag någon ska komma och älska den för den den är.Det jag fann va mitt hjärta.