där blygrå himmel bryter in
tung som min längtan
väller skratten fram som floder
delar okänd glädje, kanske hån

när en orörd berörs och hennes tårar
när torra jordar; min skuldra i sömnen
skälver den lätt

ja, känslosamma döms så snabbt
försöker finna sig
under förtvinande fingrar, går under, stannar där

mitt sista försvar innan tystnaden;
jag är nött som din tröja, och trött
dagar som dessa väljer jag livet under hot
en rovfågels näbb mot min hals