Hon
som är vänligheten själv
och fåglarna flyger mil för att
sjunga för
hon
som är den första att hjälpa
den första att räcka ut den
öppna handen

Hon som bara ger och ger
från skattkistan utan botten
hon som bara tar av sig själv
för att ge till någon annan

Hon som arbetar hårt tills dagens slut
flitens lampa slocknar sällan
hon som sover med öppna ögon
som aldrig slappnar av för att vila


Hon
vill man ge allt
unna allt
här i det förskräckliga livet
hon
vill man skänka tankar
och sträcka ut händer
i alla evighet

Hon är den starka
står stadigt
jämnt och rakt
tar livet med ett allvar
men med barnet än i blick



Hon vill man hjälpa
hon vill man gråta för

hon vill man se komma
galloperandes på hästrygg
fri som fågeln i skyn
hon vill man se skratta
luften i lungorna
de sjuka lungorna
man vill se dom friska
friska
friska




Hon
vill man ge allt
unna allt
här i det förskräckliga livet



unna henne livet