Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Mot det okända.



I denna ljuva stund

bränner jag mitt testamente.

Två timmar innan döden.


Onykter,

knäböjer jag brevid mitt

delirium och frågar henne om

råd.


Den stora fågeln har vaknat

och jag har ingen sista önskan.




Fri vers av Maria Natasja
Läst 649 gånger och applåderad av 29 personer
Publicerad 2009-02-09 22:37



Bookmark and Share


  Michaela Dutius
Starka och talande metaforer bildar ett poetiskt och dramatiskt budskap
2009-02-14

  mayhem and order
(*Jag tänker på Absinth.*)

-första delen är en lättnad,
det lyfter
-är klart och frågetecknen är borta.

Andas ut och andas aldrig mer. Nöjd!

andra delen är trevande, tveande och liten.
Den som inte vet och vill huldas.

vem vill inte det?

tredje är en fenix för mej.
brinn, dö och återskapas....
önskelöst som att rundgången är det totalitära.

Brukar inte spinna iväg och analysera
men eftersom det kom upp
i den där missbildningen
mellan axlarna så skriver jag.

Tycker om texten, mycket.
Du har många bottnar-
inte bara här utan i helhet.

Gott!

Du har skrivit en grym text!
Thanx:)
2009-02-11

  Eva Enjebo/Drugge VIP
Fångande
2009-02-11

  blackandwhite333
Mycket bra !! :P
2009-02-11

  ¤Anne¤
Onykter,

knäböjer jag brevid mitt

delirium och frågar henne om

råd.

i nyktert tillstånd kanske du inte hade vågat fråga :)
Så bra text, tycker om den mycket!!
2009-02-10

    Ling
Wow, snyggt!
2009-02-10

  Carola Zettergren
SÅ HIMLA BRA...sparas omedelbums!
2009-02-09

  peter markurth
denna text,har flera bottnar,mkt välskriven,detta är poesi..realism och mkt bra gestaltat..
2009-02-09

  micke marin
Nu börjar det!
Då har man inte tid för några önskningar, det är bara att ösa på och se vad som händer.
Härlig text.
2009-02-09

    Herr Ångest
Mörk.. mystisk.. och med en stämning som fångar en
2009-02-09
  > Nästa text
< Föregående

Maria Natasja
Maria Natasja