jag la mig ner i det våta gräset

slöt ögonen hårt och andades

in och ut och väntade på någonting odefinierbart

lyfte cigaretten till läpparna

tände och sög in en munfull rök

lyssnade på ljuden runt omkring

allt jag inte såg, inte ville se

lät röken rinna ur mig

jag kände röksmaken sippra ut

varm, lite frätande... livets analog...

det kändes som att själen följde med ut

rymde utan att säga adjö

det tog ju bara några sekunder

kunde ju ha sagt varför i alla fall

så man slipper undra

/