Raggarslusken spottar snorloskor efter mig i trapphuset, skriker och gormar på kärringen inunder beter sig som ett tryffelsvin på jakt efter läckerheter
Han ser rätt skräckinjagande ut med sitt flottiga otvättade hår som hänger i smöriga testar kring hjässan. Flottfläckarna syns tydligt på jeansjackans krage. Skorna är illa åtgångna så där sneda i klacken och ihop tejpade med bred silvertape kors och tvärs. Han grönrutiga flanellskjorta borde tvättats för flera veckor sedan.

Snuset är rinnigt och hans stank hänger sig kvar i trapphuset i flera minuter efter att han gått in till sig. Ekot studsar mellan trapphusets tegelväggar och ingen vågar sig ut på flera sekunder. Allt som oftast har han konsumkassar med bira sällan innehåller den något i matväg.

Sedan helt plötsligt händer det något
Slusken förvandlas till en harmonisk helylle farsa! Hundar och ungar blandas huller om buller. Innehållet i Konsumkassen är helt nytt, fullkornsbröd, fil, flingor frukt, grönsaker och flera liter mjölk.

Det ringer på min dörr och jycken min morrar. Där står han, helylle farsan och frågar om jag vet hur man gör goa köttbullar då ungarna vill käka det till middag. Ojovisst vet jag hur man gör köttbullar.

Nere hos honom luktar det fräscht såpa, golven har hemtrevliga trasmattor och det är fullt ös framför Ps3. Barnen hälsar artigt och kikar in på oss i smyg i köket. Kaffe slås på. Ingredienser plockas fram. Köttbullar trillas och fusk redning görs till makaronerna. Ungarna Älskar sån här mat säger han lite ursäktade.

Raggarslusken är ingen skräning gaphals utan bara en borttappad pappa utan någon tillhörighet. Nu ska ungarna bo hos mig för jämnan säger han stolt. De har valt farsan med hjärtat och jag känner mig så glad.