Han hade en skrivbordsstol som hon brukade snurra på,
tusen varv medan hon väntade.
Stjärnor i taket som lyste då hon inte kunde sova

Deras andetag på kudden

Hon sa att hon tyckte om honom
Han sa att han älskade henne
gav utrymme för henne att svara
Det blev så tyst när han bestämde
att de skulle vara vänner

Deras andetag på kudden

Breven som hon väntade på
Sedan mailen
Sedan det uttalade

Deras andetag på kudden

Han var så vacker
och de genomborrade varandras vokabulär
innan hon bad honom gå
så att hon kunde stanna kvar

Hans andetag i hennes liv

Och skönheten knullas bort
och kärleken är svår att skönja
där hon gömmer sig i skuggan
av de aldrig verkliga

Hon vet att deras andetag kommer cirkla där igen

De som älskade
och de som aldrig gjorde det