Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Det enda som tröstar är att jag inte är ensam om det.

Jag känner mig så ful och obetydlig ibland. Det enda som tröstar är att jag inte är ensam om det.

Vad gör jag egentligen här? Bland galna hippies på söder och äckliga brats på östermalm.
Jag har inte förändrat världen, och den har inte flrändrat mig.

Jag kommer inte lämna ett stort avtryck någonstans.
Det enda som tröstar är att jag inte är ensam om det.


Fri vers av lakrisfantomen
Läst 479 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2008-10-25 11:15



Bookmark and Share

    ej medlem längre
Nej, diktjaget är verkligen inte ensamt om det. Samma sak gäller nog oss Alla. Även om vi Skulle lämna avtryck så skulle ändå förr eller senare alla spår sopas bort. Om x antal miljarder år så kommer trots allt Inget av jorden ens att finnas kvar, så det gäller nog bara att ta vara på det liv vi har här och nu och leva det så gott och kärleksfullt som möjligt. Och kanske finns det även en fortsättning, men om den kan vi bara tro, hoppas och spekulera.
2008-11-22

  Trädflickan
Det är skönt att veta att man inte är ensam om det. För det finns alltid nån som har det ungefär likadant.
2008-11-22
  > Nästa text
< Föregående

lakrisfantomen