Med en skrikande tystnad
och samtidigt allt jävla ljud i världen,
med klagosång och vissna drömmar
bakom pannbenet
Slut ska vara vackra
men vi gör ett undantag.

En regnig Oktobernatt kom avslutet,
avslutet på det som aldrig borde påbörjats.

Det var ett farligt spel
att utpressa livet med döden som gisslan
Men ingenting spelade längre någon roll,
Schackmatt skulle inte blivit mer än en parantes
näst intill oviktigt

Vissna drömmar som en snara runt strupen
Pistolen mot tinningen,
kalla det vad fan du vill
Regnbågsmagin var för länge sedan slut
och änglakören sjöng på sista versen

Att bli ihågkommen som ett Ingenting
efter att drömmen fått sprickor

Ett avstamp från platån
med ekande tystnad bakom pannbenet
Faller ner i avgrunden
en sen och regnig Oktobernatt

Nu tar det nya livet vid.