ringa gripen med bävan i halsen rister strupen illa

-tuggar torr fradga grinar och reser ragg, suger gomfloran helt ren

starkt tyglad ansar jag mig hårt agad i tukt och raseri

-ty att ta i trä är som att spy i dy

öppnar käften och halar in länken, diar odlad spor pin färsk

-rik av av iver glider imman in

löddrig luckrar jag upp torr fradga

väver kysk tung kyss bakom älv och ringa å

-agerar i bjärt kontrast till min egen natur och stöper mig snöpt i samma form som du

-sprätter luden latrin i loj lättja, etsar dig med idog iver

kväser din åtrå med sans och lust

hyvlar av mig avig ax

yppar en svart invit med en sober gest

-en eftertraktad förödmjukelse att beundra i skymundan