bortom blåa hav, bortom gröna skogar
finns inga olyckliga slut. Där bor en liten ung
flicka med de vackraste ögonen och det mest
underbaraste leendet. Varje kväll vid
solnedgången tittar hon ut mot havet och väntar
på sin älskade. I fjärran kommer prinsen farande på
sin vita hingst. Sökande efter sin käraste. Han rider
genom gröna skogar, på vita stränder vid blåa hav.
Genom regn och genom hetta. Genom dag och natt
tills han hittat sin älskade. han kommer till den unga flickans
hus. Ber om vatten åt sin vita häst. Deras ögon möts och dom
inser att det är varandra de har sökt och väntat på. De gifter sig,
har det mest sagolikaste bröllop man kan tänka sig. Kriget
bryter ut i landet. Prinsen måste ge sig av. Lämna sin prinsessa
och rida iväg med sin armé. Dagarna går. Den lilla prinsessan står
och tittar ut genom fönstret. Väntar på sin älskade.
Dagen kommer. Han är borta. Borta från denna värld. Han stupade
i strid. Den lilla prinsessan är ensam i denna värld. Hon far tillbaka
till sitt hus. Hon går till berget vid havet. Fäller tårar och ropar
hans namn, men får inge svar. Hon tar ett kliv utför berget och
där slutar historien, med det första olyckliga slut i detta land.