Det är med tunga steg, jag går
nedför trapporna

Så står jag där , med nyckeln i hand
för att låsa upp dörren till källaren

Jag öppnar dörren, det är mörkt, bara
lite ljus från fönstren i dörrarna, i varsin
ände av huset

I somras när det var ljust, var lyset på
hela tiden, natt som dag, nu när det är
den mörkaste tiden på året, har det
ändrats så jag får tända, när jag går
in, men det slocknar snart, så det är
ett evigt tändande

I trapphuset lyser det både dag och
natt, det borde räcka att det lyser, när
det är mörkt ute

Så är det dags att att låsa upp, och gå
in i tvättstugan, Vad är det som möter
mig då? Jo på golvet är det en svart matta
av hundhår, likaså på tvättmaskin och
torktumlare, för att inte tala om torkskåpet.

Det är både fysiskt och psykiskt jobbigt, att
behöva börja med att städa, nu är det ingen
hundägare, som tvättat före mig, utan två
äldre damer, före dom är det hundägaren
som tvättat.

jag börjar tänka och undra, har nästan
alla som tvättar, slutat att städa efter sig,
det kanske är dags för mig, att börja tänka
på att ha en egen tvättmaskin, på något
sätt måste det gå att ordna, för nu har jag
tröttnat på att städa och ta reda på efter
andra


anits 27 november 2008