tjugo i ett

varför finns tid egentligen
är det bara för att få oss att känna oss lite mer stressade
eller finns det ett vettigt skäl

jag är så trött

tror inte jag orkar somna

har hela livet, varje steg och varje val
alla misstag och icke-misstag
har allt verkligen lett mig till nuet

vilket jävla anti-klimax

ensam i ett ostädat rum
en dator och en hel hög med ord som aldrig leder någon vart
sömniga ögon som har förlorat gråtfunktionen
och en mun som mest imiterar en stillasittande mask
om maskar kan sitta... kanske mer som en liggande mask
helt oanvänd

man kanske ska sälja sig själv till höstbjudande istället

allt utom hjärnan, hjärtat och buken funkar ganska bra
jag kan bli som en reservdelslåda för någon
det mesta är ganska sparsamt använt

jag kan slänga med en kaffekokare
och en rosa kaffekopp

... en klockradio som nästan alltid funkar

jag tar ändå bara upp plats

ge mig en femma... kanske lite överpris...
du kan få allt gratis om du forslar bort liket

någon som behöver en lever? Inte... ok...

jag hade en fantasi när jag var yngre... en dröm, om du vill...
fru, barn och volvo... hela paketet...
det vore häftigt...
vi bodde på en bondgård
tog hand om höns och kor och hästar...
sådde vår egen mat och lekte lycklig familj...
i drömmen alltså...
jag har alltid velat ha barn... resten känns bara som något som följer med...
kärlek vore vackert men orimligt...
jag är inte en sådan varelse som är omtyckt av folk
det är bara så det är

dum, fet och ful... helt utan livsvilja... vem fan vill ha en zombie

fast drömmar krymper med insikter och åldrande

jag klamrar mig fast vid mina cigaretter och mitt kaffe
mina ord och min idioti
det är mitt, ingen kan ta det från mig...

nu är väl bara döden och kistan och maskarna kvar

fast jag hoppas jag blir bränd istället
askan utblandad med bensin och uppbränd om och om igen
bara för att, varför inte... elden är i alla fall vacker

men om någon vill ha reservdelar så kan ni få de nu...
ingen idé att dra ut på tiden...

ibland känns det som att världen dansar

och jag

jag är fastlimmad på pluto

med tuggummi mellan varje finger
och honung i håret...

jag vet inte varför men det är så det känns...

ha en trevlig morgondag
hoppas kaffet smakar och ljuset väcker dig varsamt
ingen irritation möter di på bussen
och alla leenden lyser upp din väg
som nödutgångsskyltar i mörkret
leder dig till glädje och befrielse

kram

/