Du kanske möter mig i tunnelbanan
där jag börjar prata med dig
om boken du läser
eller den fina jackan du har på dig

du kommer att önska mig God Jul
då jag kliver av

Eller så är det du som börjar prata med mig
eftersom jag inte viker undan då du söker en blick
eller kanske ler jag omedvetet åt någonting i ditt beteendemönster

Ja, du kanske möter mig där
i trängseln av stress, kassar och medresenärer.
Kanske behöver vi varandra,
där och då
just för att det är så enkelt
att kliva av och lämna varandra på nästa station

men i en helt annan vardag
är jag hon som rycker till då du tror oss förtroliga
i en naturlig gest på min arm
då vi varit kollegor i flera år

det är så svårt att kliva av