Tyngden i din kärlek,äro min svaghet.

jag sökte sakta dina tankar,ty vi såg nu ut som dödens budbärare,svarta ögon,sluddrande,utan regi,nedåt i hålet,döden väntar ej på våra tårar,dina händer söker ej längre,mitt hjärtas kval äro outhärdligt,

brinnande dagar,stinkande nätter,resten av ett liv utan din kärlek...

Hon ville ha min själ,jag tog hennes tankar och åt av den ångest sanningen ej kunde döva.hon var min, ögon och allt,knullades ofta!

Jag kysste bort döden ibland,då vi ej orkade.min sperma i hennes sköte,trohet mot min själ,kyssar i mörkret,hjärtan som brast lagade vi genast med bomullsopiater,tradgedins födelse,början på en kärlek,dömd av ingen till en evig vila i en iskall grav.kärleken till din nästa var min,liksom dina tankar tillhörde de svarta.

parasiterna skulle bort ur våra liv.blodet var verkligt som en sommar..även om drömmen berörde heroinets dvala,eller vakenheten hos en xanor fäst i strupen på en begagnad kanyl.

vi dog tillsammans,omslutna av hennes kärlek.....