igen.
jag såg dig stå vid biografen
vi vet båda vad det menas
mitt hjärta slog
snabbare,
utan frekvens och ton.

luften är en illusion,
vilket gör att jag känner mig svimfärdig
men beslutsamt avancerar jag framåt
mot en förfluten sanning.
du bjuder in mig till kvällen
med henne

brunt lockigt hår
som sveper,
ögon
som lockar
hans hjärta
i en bur
aldrig har jag hatat som nu.

"jag förstår"
säger du när jag avböjer
illusionen växer
hon och han
inte jag.

igen
förlorade jag utan regler
igen
så vaknade jag med gråten i halsen.