Så, här står vi nu
På grusvägen i vår allé
Där stadens oväsen
Är långt, långt borta

Du tar min hand
Och det känns så rätt
Vi förstår båda två
Att här hör vi hemma

Så hur säger jag då
Hur säger man farväl
Vi har båda våra drömmar
Båda vill vi kasta ankar

Så låt oss ta inatt
Att bära oss genom
Ensamheten som väntar

Kommer alltid se tillbaka
När jag går längs en allé
Når vårens blommor knoppar
På minnet av dig

Och alla våra tårar
Kommer att försvinna i havet
När jag hittar tillbaka ur stormen
På mitt skepp av drömmar
Till dina armar

Men tills den dagen
Då solen bryter igenom molnen
Då vinden vilar vingarna
Ska du veta att du är
Mitt hjärtas frö

Så låt oss ta ikväll
Att bära oss genom
Ensamheten som väntar

Jag kysser dig i dansen
Som om morgondagen inte fanns
När himlavalvet brinner
Likt tusen rubiner

Morgonsolens första strålar
Bränner min hud likt tusen nålar
Något äter upp mig inifrån
Ensamheten väntar mig igen