över spillror från splittrade speglar
flyr de förvillade fötter, de mina
som burit oss båda för länge
de blöder och såras men inget känns

det är inte vilja, bara instinkt
jag har ingen styrka, bara rätt
inga tårar har jag, gråter det
som tillhör andra
de dricker törstigt

jag kliver ensam in i den frihet
som kräver ditt frånfälle
min tystnad hade kvävt dig med sitt tal
jag borde ha krävt att du lyssnade
jag borde ha krävt

jag köper inte dina tolkningar
jag är mer komplex än så
mina viskningar i natten
har annan adressat