Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
the story of my life


Livet


Jag kunde inte sova, jag hade gått av vid tio
De andra var på väg hem efter att varit på bio
Staden tycktes ha svurit att somna dem med
Rovdjuren gav sig ut på gatorna för en nattlig räd

Det hölls ett spontat möte i de rastlösa själarnas klubb
Jag tog mig in i röken och slog mig ner på en pub
Rökandes vid barens disk försökte jag varva ner
Hade tankarna kvar, och tankarna blev visst bara fler

Livet går, och, det är bäst att du går i samma takt
För livet försvinner så snabbt, så var på din vakt

Sommarhettan dröjde sig kvar i i gränder och i hus
Jag kom ditt för stilltje, inte för ett kvällsrus
Men jag skulle inte säga nej till att bada i månens sken
Naken och sökande efter svalka för armar och ben

Jag skulle inte kunna somna, har fullt upp att lämna mitt jobb
Jag sitter där och pratar om inget alls, och betraktas som snobb
Där fanns människor, där fann hon, och fanns där ett och annat kryp
Och så krögaren, som klippt och skuren, som hämtad ur en stereotyp

Livet är en resa, och du måste vara med för tåget går
Och ingen vill ensam stå kvar vid ett ödsligt spår

Jag tog en cola, iskall utan is och skivad frukt, så som sig bör
Jag skålade med mig själv för hoppet som aldrig någonsin dör
Jag log, och jag var på rätt så gott humör som jag nu minns
Natten var ett tåg, vi var passagerar, och krögaren vår stins

Drycken pumpades ut i glas ur en mässingkran
Jag drack lite till, märkte att jag började bli van
En kvinna kom fram och sa att hon var på gång
Några spelade lite gittar och sjöng på en sång

Livet är sanden i ett timglas som rinner ut utan att komma tillbaka
Livet är något som rinner i väg, något som vi måste börja att bejaka

Jag började min resa vid tio, och skulle fram till nästa skift
Jag började att inse att med mitt liv skulle jag aldrig bli gift
Fyllde på mitt glas, började att vakna till liv ur min egna värld
Och jag insåg vilka mina medpassgerare var under denna färd

Krögaren och jag bytte ett par ord, och människorna samlade sig
Jag fick syn på en kvinna, som vore som klippt och skuren för mig
Kanske inte rätt kvinna för alltid, men åtminstone rätt för mig i kväll
En kvinna på resande fot som berättade att hon bodde på hotell




Fri vers av PPQ
Läst 478 gånger
Publicerad 2004-06-01 18:31



Bookmark and Share


  Anna H
Jag tycker mycket om de två rader långa styckena för jag känner igen mig mycket i de tankarna. Man vill varva ner och ta det lugnt, samtidigt måste man hänga med och hinna med livet. Fast borde inte livet bromsa in om vi stannade? Livet är inget utan oss.
2004-06-01
  > Nästa text
< Föregående

PPQ
PPQ