Jag drömmer baklänges för att
förstå framlänges.

Jag ser framtiden för att
begripa gårdagen.

Sitter mitt i nuet och kastar blickar
bakåt, framåt och åt sidorna.

Inser att jag behöver bilaterala drömmar
lodräta, horisontella drömmar för
någonstans måste en väg öppnas,
slå upp portarna och säga:
"Välkommen, du är hemma"

Det enda som vill visa sig i drömmen
är ett självskalande apelsin.