Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
skiss av(ge fan i mitt meskalin)


jag visste det

Rummet vi levde i, du var i underlandet, hoppade genom speglar-sagor-mina tankar, verkligheten anade vi föga, i en existens bortom logiken gav du mig din hand, silverringen blänkte i mörkret, dina kyssar stal min själ på sommarängar utan vanmakt, renheten i mina sanningar var ännu ej förbrukade, din ande smekte mina ledsamheter ur ett krus av tiden fyllt av honung tog du livet, bortom bergen levde vi ett helt liv på mindre än en dag.


lyckliga...




Fri vers av peter markurth
Läst 212 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2009-03-01 21:04



Bookmark and Share


  En strimma av guld
Tack tack för Orden.

"dina kyssar stal min själ på sommarängar utan vanmakt"
2009-03-02

  Berit Robin Lagerholm VIP
Mycket fint alster
Ljuvligt
2009-03-02

  Suzy med punkterna
Sanningen är återkommande och också det eda som betyder nåt. Mycket vackert Peter!
2009-03-01

  Night Soul Woman
Fint skrivet! Tack för läsningen*applåd*
2009-03-01
  > Nästa text
< Föregående

peter markurth
peter markurth