Jag är lika anonym
som fotsteg i en trappuppgång.

Och tiden snabb
som svartväxlarens fingrar.
\"Varsågod Anders\", säger han
och försvinner i folkmassan.

Vart tar vi vägen?
Vem plöjer spåren i oss
när vi är borta?

Vem tolkar sångerna?
Den som sjunger
eller lyssnaren?

Om du ska hitta mig
leta inte på de oväntade platserna.

Nej, vänd dig bara om.

Vänd dig om
och se på mig

tillräckligt länge.

Jag står just där
snopen
med några falska
sekunder i näven.