Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
skiss


Hennes blick mötte mina ögon, kärleken hade besegrat döden många gånger, vi delade en pyramid, samt en kabbe relativt rent, kanylen var slö,vi älskade den natten, för sista gången, ty då hon somnat, hämtade jag en kulhammare, tror aldrig hon förstod vad som träffade vänstra tinningloben med full kraft, bankade tills huvudet utgjorde en sörja utav blodig hjärnsubstans fylld av benbitar, fan var det så dina tankar såg ut, undrar om du ville dö?


nu förstod jag äntligen...




Fri vers av peter markurth
Läst 257 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2009-03-10 21:07



Bookmark and Share


  Suzy med punkterna
Från det ljuvaste till det mörkaste
2009-03-11

    Tea Alex
Uhh otäckt. Bra skrivet. Nu måste jag dricka te för att må bra igen. Uhhh.
2009-03-11

  Trätobroder
Hu, psykopatiska penseldrag som skrämmer.. på ett bra sätt
2009-03-10

  m.ricknell
..det vackra i det hemska, i ondskan ..
2009-03-10
  > Nästa text
< Föregående

peter markurth
peter markurth