jag tumlar i en tomhet som ni fyller
jag antar att den kallas verklig och någon sade att
det är här livet håller hus
jag föddes till ljud, men det är inte sånger
som sjunger i mitt huvud nu
det är ett ringande intet

jag ska bura in mig
mitt på stortorget målar jag upp mina murar
min vallgrav och min låsta port
jag kan ha så skoj där inne
bara jag och jag själv

tar en falafel och försummar något
gömmer mig för vänner
står ensam uppradad längsmed en husvägg
och inväntar brudgummen

har jag lett åt andra tanter men glömde denna?
De möter en bild av mig som jag inte känner igen
någonstans i mig bottnar leenden ännu
som gör mig hungrig

så gör mig hungrig, älskade
ge mig aptit för en måltid som slutat smaka
ge mig glädje över den sorg som jag så länge
kärleksfullt vältrat mig i
vintern går över, fåglarna skriker det om morgonen
och människorna om natten