Du vacker som en röd ros är.
När du hos mig sitter här.
Jag känner mig alldeles iskall.
När du sitter mittemot mig på en pall.
Men som solen du skina.
Det får mig att tina.
Dina kinder som bomull är lena.
Mina ben känns alldeles klena.
Våra läppar som för varandra gjorde är.
Jag tror faktiskt att jag är kär.

Jag dig vill ha.
Önskar att jag dig kunde ta.
Men livet ej så lätt är.
Att bara ta den man i är kär.
För då jag dig redan fått.
Och du som min brud hade stått.