Vi sprang in i varandra under ekarna
och kom inte ihåg att vi setts förut
bland liljor sjöng du sånger när jag sov
och inte ens humlorna
vaknade

Jag skrev om din lukt
när du hade feber
och du hällde färgburken
varsamt över mig

blå akryl och förtvivlade kroppars vätskor
vi var inte de vackra
tårar är tårar även i ett hav av färg
paniken är densamma
och tillslut flyter allt ut i grått