Stilla står jag
bland skyskrapor och folk som ner på gatan men ej framför sig
någonting ser.

Förträngda minnen visar sig
i vattenpölen på trottoarkanten av de bortglömda
om nåd som ber

Tjutet från bilar
bedövar min hörsel och instabila människors skrik
Här rusar man inte för sitt liv, utan för att bli rik

Stilla står jag bland allt som har med inget att göra
Mina ögon förblindas av arbetslösa miljonärer
som varken vill se eller höra