jag saknar igår
men längtar efter imorgon
slits mellan det som en gång var
och allt som väntar imorgon

du och dina ögon
gör mig smått galen igen
jag vet ju vad du gör med mig
men ändå faller jag dit igen

det är som om jag vill plågas lite
lida en stund till för att känna hur det känns
livet är för bra för att vara sant
och du gör det tillräckligt illa


jag vill att det ska brännas lite
svida till lite
som att strö salt
i såret som sedan länge läkt
bara för att få tillbaka
känslan än en gång

är det bara jag, eller känner du det också?