Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
håkan hellström sa nåt fint en gång, om att varje låt han skriver skrivs som om det vore den enda. den ska innehålla hela livet och det gör denhär. hela mitt liv den tjugofjärde februari tvåtusennio.


Livet 24/2 2009

Hur många nätter ska jag sitta här
ensam, med tom känsla i magen
Målad utan att bli sedd
Med fel tankar som aldrig talas ut

Hur många nätter ska jag ligga
i dina armar i din lukt
men i drömmen se Hans ansikte
förvånat när jag kysst honom

Varför ska jag låtsas om att jag kan meningen med levnad mer än han
mer än er
mer än alla
när jag bara är en annan vilsen själ i mängden

Vilsen själ utan hemmaplan,
utan viloläge

Varför ska jag ställa mig frågan vad livet går ut på
när jag så många gånger sagt mig se svaret i dina ögon?

Hur många gånger ska jag gå
ledsen i lampljuset
på den nedkörda snön, mitt i vägen
med de smala sneakersen halkandes runt
under mössan och med ett hål i hjärtat

Varför ska jag säga att jag går hem när jag går ifrån er
när jag ändå bara går från en trygg till en otrygg hamn

Det spelar ingen roll om ni sviker mig
ni är ändå säkrare än min ensamhet

Jag vet inte ens vad som skulle kunna göra mig säker igen.




Fri vers av underlampan
Läst 207 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2009-04-10 23:56



Bookmark and Share


    baruk
Mycket tragisk - men lika mycket storslagen - dikt om några av livets, ofta så hårda, villkor. Inte minst: "varför ska jag fråga vad livet går ut på, när jag så många gånger sagt mig se svaret i dina ögon". Fantastiskt bra rader! Stor applåd!
2009-04-20
  > Nästa text
< Föregående

underlampan