Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

som avgaser i ett avgasrör flödar liv genom år och dagar



Klaustrofobi

mest i tanken, i ytterligheterna
väggarna inombords sluts in
luften blir svårare och svårare
att andas

koldioxidförgiftning
först blir man trött
somnar
sover
...

jag vet inte vart jag ska släpa mig fram emot
hur jag ska kravla
måste jag lära mig gå?

man slutar tänka, slutar existera
som dimma blir liv i tystnad

agorafobi

av nödvändighet, inlärt
förfinat och utfört med precision

jag skadar ingen
ingen förlitar sig på mig

jag finns

existerar

som utfyllnad

jag tror det passar
min mentalitet

tyst, så tyst
ord yttras utan att höras
blickar ses utan att noteras

jag är
finns av nödvändighet
som självklarhet
existens av håglöshet
i hemlighet

mest trött, tom... trött...
jag kan inte sova... inte bra...
ett par timmar per natt
som högst
av utmattning
av stress
för... ingenting

vill inte mer... tror
blicken rinner nerför tapetens gulnade skarv
jag vet varje millimeter av min värld

ingenting förändras

tankarna dör

jag accepterar

/




Fri vers av Jonny Larsen
Läst 174 gånger
Publicerad 2009-04-13 14:28



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Jonny Larsen
Jonny Larsen