Så länge jag kan minnas
har jag knäppt mina händer
i nattens stillhet till bön
i en ödmjuk gest
till någon eller något
och till dig

Så länge jag kan minnas
har jag i stumhet talat
om löften och svek
ljus och mörker
om sprickan mellan någon och något
och mellan dig och mig 

Jag har legat under broar
gjort avtryck i betong
och med taggade klor
klättrat under månar
för att klistra min själ
vid någon eller något
och vid dig

Jag har gått sönder ibland
legat i själslig koma
jag har flytt, men inte vetat varför
hoppat över djupa klyftor
för att nå fram
till någon eller något
och till dig

Så länge jag kan minnas
har jag lagt min tro 
i mina knäppta  händer
och låtit sprickan i min trasiga själ
fyllas igen av något eller någon
och av dig