Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En färdig dikt; tills vidare


Korthuset

Dra ett kort
vilket som helst
och huset faller
spridda, stilla, slutna
några, enstaka och ensamma
uppvända, utslagna
bortvända
slagen hand

Oförmögna
till lekens nästan
ofattigbara rikedom
av kombination, reflektion
och passion

Som i födelsens sekund
universums balanserande
på expansionens
kritiska nivå
en möjlighet, en chans
på ett hundra
tusen miljoner
miljoner
eller
sönderfall
kollaps

Men alltet
togs till vara
tilliten
skimrande, ofattbar
pärlan formades
den vackraste
Tillit, starkare
än elektronens klätterställ
ja, starkare än kojan vi byggde

Så en afton
klöverhjärta
och spaderut
gångar sig i lunden ut
men de kan känna sig blåsta
allmänningen är såld, kapad
förskingrad
gate by gate
flackt, fattigt, feodalt.

Om det är fint och bra
att äga för egen del
och det är det ju
varför är det så fult
att äga något tillsammans?

Så vill jag få be och passa
till mina nära och tära
kanske nån
kan visa med hela handen
till vilken kategorisk
vi skall förpassa
våra kära?

Den totalt egaltitära lösningen
läggs med fördel på den stores bord
Avalanchegardet blandar, kuperar
och delar, helt utan lek
Alla trumf vid bältet;
allt för din skull

Inget spel
enkelt och lätt
bara dra ett kort
hoppas du får rätt
Är gästen en joker?
öppnar du mun
spelar du poker
grannen fick par i knekt
nu sitter han och gråter
familjen försvann
på nån åker

Dekret:

Kära kort!

Alla med siffra
högre än tre
skall från leken
plockas bort
de får inte vara me
Men vänta nu få se
tre plus tre är sex
och två plus två är ju fyra
nu är goda råd dyra
vi får haka på
några vagnar till

Nygammalt språk
falsk matematik
allt-i-ett

Walking down Fith Avenue
a gentle breeze of spring
plays with us, all we, the people
reaches each and everyone

Some walk slow
some walk fast
still, a backgroundradiation
almost untraceable
almost impossible to sense
comes over us, tuches us
gently fondles, we the people
from all over
the world
no, not even a young man
carrying a quite persistent
version of bacillius social phobia
need to run and hide

You may reflect over it
you may not
you may sense it
you may not
but its there, almost a miracle
a feeling of almost complete
trust

A few streets away
danger and fear
70ies in the backstreets
compassion at bay
the net of trust despised and torn
to card, spin and weave
arts, almost forlorn

Where do we find Fith Avenue?
In New York City
and
in places countless
villages and cities
deserts and forests
at lakes, rivers and creeks
sometimes shrinking
sudden flows
deltas
immeasurably rich
all over, people
who
over and over again
card, spin and weave
the net of trust

Det feodala tjuvsamhället?
den totalitära terrorstaten?
eller
allmänningen?

Tillit
vilket vackert namn
känner jag henne?
Är hon en gudinna?
Har hon en källa någonstans?
Är det hon som viskar
i det flödande vattnet
på Sergels torg
var inte rädda







































































































































































































































































































































































































Fri vers av Olof Lagerhorn VIP
Läst 266 gånger
Publicerad 2009-04-16 03:05



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Olof Lagerhorn
Olof Lagerhorn VIP