Hur gör man,
när man tror?

Jag kan se dig så dig tydligt framför mig,
dina ögon glänser som glimrande vattenfall
...jag sköljs över, drunknar...ramlar ned
skummet täcker mina drömmar till sömns...

Jag har förlorat förmågan att se, det som
jag vill se
Som sanden, rinner du snart igenom mig
och inget blir kvar
inte ens mina sandslott...

Jag hade tron ett tag, den var min kärna
men nu växer jag ur intet, ut i bar luft
Blåser bort, till ingenstans...att rota mig...
Jag har inget kvar, inte ens mina illusioner

inte ens en bild av Kärlek...