Borta går vaksam på isen
sjunksten i sinne
svart faller botten mot bergvattens forsar
silver speglar den trötte

Så är den tanke som färdas
sjunken i sinne
snart faller bottnar mot insiktens fasor
silver stänker den tiden

Borta är varsamma händer
sjundedags vila för evigt
än faller minnen mot snötyngda höjder
silver sänder den sorgen


Sten över minnet
sten över sår
sten över allt som är borta
Älskade år av innerlig närhet
Älskande kroppar
sten fäst vid sten väntar himmel

ännu är månvarvet mörkt
ty silver väntar den vise