Det var natten, som brände i mitt hjärta, liksom solen engång smekte,

ungdomen i min själs mörker,

då var hemliga löften dolda för mig,

införde tidsbegreppet i mitt sinne,

utan den ånger du demokrat,

anser anstår en mäniska,

färdas min skugga,
nedåt,
framåt,
uppåt,

hem till ditt vansinne,

varav denna stank av verklighet,

ser ju att du lider,

ser att du vill veta vem jag var, du vrålar genom skuggor,

nå förtälj,

jag kan inget säga,



min älskade är död....