hon frågar hur det är

om jag är ledsen

och jag berättar lite

tills jag förstår att

det orkar hon inte höra

hon tar prover

skickar mig på röntgen

och ringer upp för att bl a säga

att jag inte är hennes patient

att hon har så väldigt många nu

jag fattar ingenting

men jag gör som hon säger

går till sjukgymnasten som kollar

och jag får ett nytt samtal som

redogör för röntgenresultatet

och hon säger att handledaren har

peppat henne att säga att det är min oro

vi är inte överens om hönan och ägget

jag vet att oro

inte skapar

dessa besvär och blir

förnärmad över att återigen

inte bli tagen på allvar

a pain in the as

läkaren skickar mig nu till min

ordinarie läkare och jag står

förundrad och inser att jag

aldrig borde ha gått dit

jag har redan gjort så mycket

hennes ord ringer i mina öron

ska jag som patient verkligen

behöva ta emot HENNES problem

organisatoriska strukturproblem

ska inte hamna på patienters bord

vad jag ångrar att jag alls gick dit igen