jag rör mig aldrig i mina gränsländer
där evigheten slutar och jag tar vid
jag kommer alltid utifrån
koffeinet rusar min oro
min springande tanke

jag far vilse i mina gränder ibland
fastnar mellan orden, deras taggar river mig

vill inte lugnas
inte famnas, inte som jag brukade
mina falskspel är historia, ständigt berättad
generationer av ögonblick fostras fel
jag tillrättavisar dem när jag orkar
oftast inte
jag är matt och hes när det gäller
blir aldrig av

Gud
en ängel står vid mina fötter
varje morgon slår jag bort den
vänder om och väljer saknaden
jag vill leva hungrig, strida törstig
kämpa mig emot

alla kamper är böckernas
sida efter sida fäktar de för sin döds skull
jag färdas obemärkt på deras skepp
föraktar deras våld och frakter
mitt hat är dolt för solen

varje gång
som dagen väl är ett faktum
färdas den västerut