Vid minnenas bro kan jag stå
och blicka ut över vattnet
Löven faller nu
som du

Jag försökte hindra dig
ville ge dig något vackert
verkligare med fastare former

Men du var ung med äventyr i din blick
längtan efter mer och bättre
storhetsvansinnet fick din kropp att magra

Den för så klara blicken blänger svart på mig
och vattnet speglas i dina ögon

Minns du när vi sprang i lövhögarna om hösten
när du tittade ner på mig och log
de varmaste leende

Mina tygskor var genomblöta av de våta löven
vi skrattade

Alla färger hade ramlat ner
och vi kunde låta luften fylla våra lungor

Din håriga soffa fylldes med nattprat
och jag spillde nog lite för mycket te

Ingenting kunde stoppa oss
Inga vindar kunde blåsa bort dig från mig

Sen kom äventyren
jag blev trött
du blev sökande

Vinden tog tag i ditt hår
och mina läppar nådde inte längre fram
till dina öron

Det är med saknad jag skriver

Jag saknar det du har förstört
det du har låtit giftet ta
och jag kan inte älska din uttryckslösa blick

Jag önskar hoppas och tror
av hela mitt hjärta
att jag en dag kan vinna dig tillbaka