Dom sparkade, slog
och de kallade mig fula saker.

Varje dag, samma sak
men ingen verkade se.
Du var den ända
men du vägrade
ta ditt mod till ytan.

\"Jag trodde du var min vän?!\", sade jag till dig

Det fortsatte
och du såg bara på.
Samtidigt som du såg mig gråta.
Är du verkligen så kall?!

(DU ÄR FEG!
Hjälp henne, hon är din vän.
De har ingen rätt.
din inre röst hördes)

Ännu en dag som du stod.
Du glodde
men gick.
Du vände ryggen bara.
Kunde du verkligen vara min vän?