Han sträckte fram sina kupade handflator mot mig. När han särade hansflatorna från varandra kunde jag skymta en mörkblå ask mellan hans fingrar. En djup känsla trängde igenom mig och rann genom blodet, genom i hela kroppen och ned till tårna. Hans blick darrade när den skönk in i mina ögon. Han höll kvar mitt ansikte med blicken medan han lade handen över den mörkblåa asken och lät locket glida upp. Varje minut, varje sekund spelades som hämtat ur sagorna upp för mina ögon.
Hjärtat hoppade till. Lukten kom som ett brinnande eldklot och träffade mig rakt i ansiktet. Den svepte kring mig och kittlade näsborrarna. Det doftade underbart. Strålande, dansande, som tog över min kropp och fick hjärtat att dundra som en trumma mot bröstkorgen.
Den var så vacker. Rund och ihålig i guld som längst upp bar en spetsig krona som omgav diamanten.
Jag slängde mig okontrollerat in i hans famn, drog djupa andetag så gott det gick mellan trumslagen för att fånga in lukten av honom. Som ett barn på tivoli kippade jag efter andan och kunde inte hålla tårarna i styr. Det gick inte.