Jag minns att jag lovade en massa en gång, en grötig massa,
blodigt avfärgande, blödigt avvikande
jag tvår ännu mina händer i sömnen,
men minns inte vem jag lovade
eller vad, kanske var en strävan
efter någon form av icke-olycka
kanske till barnet som ännu inte visste
som inte tagit mod till sig att dra draperiet åt sidan

Men jag minns att jag lovade och hur det smakade
i munnen, löftena, hur lätt de föll ut
så där i förbifarten, som en självklarhet
detta med att förbli lycklig i alla mina dagar
som vilken prinsessa som helst

Massa betyder också tröghet
& Tyngd är en form av kraft

Nu lovar jag ingenting mer
än att försöka, inte vara fullt så allvarlig
precis hela tiden, inte stänga hela världen ute
helt och hållet
hela tiden
Jag kommer stänga dörren om mig
jag lovar inget annat
men kanske att jag låter
ett av mina fönster stå på glänt